Jag trodde att min nästa bok skulle vara tredje boken om alla figurerna i diket. Men det ramlade en annan historia över mig. Och det blev bråttom att skriva ned den eftersom hot om utvisning hängde över Gholam, som är huvudpersonen i boken. Att skriva någons biografi var både lättare och svårare än jag hade tänkt mig. Lättare därför att historien redan fanns där men svårare därför att man måste ta hänsyn till den människa vars ord man ska leverera till läsarna.
Boken finns att köpa på de flesta internetbokhandlarna. T ex här eller här.
Vill man höra oss prata om boken kan man komma till Vaxholms bibliotek på Världsbokdagen den 23 april. Vi kommer också delta på Ekumeniska nätverksdagar för migrations- och integrationsfrågor den 4 april.
Vill man boka oss för ett besök så maila anna@bogaloffen.se
Från bokens baksidestext:
”Jag letade efter mat. Jag tittade i soptunnorna. Jag tiggde pengar, men ingen ville hjälpa mig för det var så många andra runt omkring i samma situation. Till slut åt jag gräs för att överleva. Det är sant. Om man inte vill dö kan man tvinga sig att äta gräs.”
I boken Efter varje natt kommer en ny dag berättar Gholam Sakhi om sin resa från Afghanistan till Sverige. Flykten, som tog ungefär tre månader, gick över de iranska bergen, över det farliga Medelhavet och vidare upp genom Europa med hjälp av människosmugglare.
Många svårigheter kantade vägen, och väl framme i Sverige väntade ännu en utmaning. Besked om asyl dröjde och månader av väntan blev till år. Under åren av väntan flyttades Gholam runt mellan olika familjehem och boenden, hans skolstart dröjde och han kallades till åldersbedömning.
Gholam är inte ensam. Runt omkring oss finns tusentals ungdomar som upplevt samma sak. Många av dem lever fortfarande i ovisshet om sin framtid, flera av dem är vid det här laget bostadslösa eller papperslösa eller befinner sig i Migrationsverkets förvar.